Jag som 13-åring och en del spelare jag tränat i 13-års åldern genom åren har lidit av schlatterknä. Det är olika för alla. Men överlag kan man spela då det går, tar det för ont så kanske man kan stå i mål eller så måste man pausa. Det är riktigt tråkigt. Som tur brukar det inte ta så många vekor eller månader innan det börjar fungera bättre. Här under en mer faktabaserad text jag skapat tillsammans med AI.
Osgood-Schlatters sjukdom, även känd som Schlatterknä, är en överbelastningsskada som främst drabbar fysiskt aktiva ungdomar under deras tillväxtspurt. Tillståndet kännetecknas av smärta och svullnad nedanför knäleden, där patellarsenan fäster vid toppen av skenbenet (tibia), ett område kallat tuberositas tibiae. Denna smärta förvärras ofta vid aktiviteter som löpning, hopp och knäböjningar.
Etiologi och patofysiologi:
Under ungdomars tillväxtperioder kan skelettets tillväxt överstiga musklernas och senornas förmåga att sträckas, vilket leder till ökad spänning över tillväxtzonerna. Upprepad dragkraft från quadricepsmuskeln via patellarsenan på tuberositas tibiae kan orsaka mikrotrauma och inflammation i detta område. Detta resulterar i smärta och kan leda till en framträdande knöl på skenbenet.
Riskfaktorer:
• Ålder och kön: Tillståndet förekommer oftast hos pojkar i åldern 12 till 15 år och hos flickor mellan 8 och 13 år, vilket sammanfaller med deras respektive tillväxtspurter.
• Fysisk aktivitet: Ungdomar som deltar i sporter som involverar mycket löpning, hoppning eller knäböjning, såsom basket, fotboll och gymnastik, löper en högre risk att utveckla Osgood-Schlatters sjukdom.
• Muskulär stramhet: Strama quadriceps- och hamstringsmuskler kan öka dragkraften på patellarsenan, vilket bidrar till utvecklingen av detta tillstånd.
Symptom:
• Smärta och ömhet vid tuberositas tibiae, som förvärras vid fysisk aktivitet.
• Svullnad i det drabbade området.
• En framträdande knöl på skenbenet under knäskålen.
• Stelhet i omgivande muskler, särskilt quadriceps och hamstrings.
Diagnos:
Diagnosen baseras huvudsakligen på patientens medicinska historia och fysisk undersökning. Läkaren kan palpera området för att identifiera smärta och svullnad vid tuberositas tibiae. I atypiska fall eller för att utesluta andra tillstånd kan röntgenbilder användas, vilka kan visa fragmentering eller förhöjning av tuberositas tibiae.
Behandling:
Behandlingen fokuserar på att lindra symtom och kan innefatta:
• Aktivitetsmodifiering: Minska eller undvika aktiviteter som förvärrar smärtan tills symtomen förbättras.
• Kyla: Applicera is på det drabbade området för att minska smärta och svullnad.
• Läkemedel: Användning av icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) för smärtlindring.
• Fysioterapi: Stretchnings- och förstärkningsövningar för quadriceps och hamstrings för att förbättra flexibilitet och minska spänningen på patellarsenan.
I sällsynta fall, där symtomen kvarstår efter att skelettet har mognat, kan kirurgisk intervention övervägas för att avlägsna benfragment.
Prognos:
Osgood-Schlatters sjukdom är vanligtvis självbegränsande och symtomen avtar ofta när tillväxtplattorna stängs och skelettet mognar. Detta sker vanligtvis vid 14 års ålder för flickor och 16 års ålder för pojkar. Även om en knöl kan kvarstå på skenbenet, påverkar detta sällan knäfunktionen eller orsakar smärta i vuxen ålder.
För en mer detaljerad genomgång av Osgood-Schlatters sjukdom kan du läsa artikeln “Osgood-Schlatter Disease: Appearance, Diagnosis and Treatment” i tidskriften Healthcare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar