Länk till studien finns längst nere under denna text. Studien undersöker utvecklingsbanorna för spelare som har representerat Sveriges herrlandslag i fotboll under en 13-årsperiod (2011–2023 för seniorer och 2011–2022 för U21).
Här är först några intressanta resultat:
Olika urvalsvägar
• Av de 118 seniorlandslagspelarna var ungefär en tredjedel tidigt utvalda (U15–U16), en tredjedel medelutvalda (U17–U19) och en tredjedel senare utvalda (U21 eller direkt senior).
• Spelare med senare utvalda banor gjorde sin debut i seniorlandslaget i genomsnitt 2,5 år senare än de tidigt utvalda.
Klubbmiljö och debutålder
• Majoriteten (60 %) av seniorlandslagspelarna hade under sina ungdomsår varit med i en klubb på högsta nivå (Allsvenskan eller motsvarande).
• Spelare från lägre rankade klubbar var överrepresenterade bland dem som nådde seniornivån utan tidigare juniorlandslagserfarenhet, och de debuterade även senare både på klubbnivå och i landslaget.
Individuella karriärbanor
• Studien visar att vägen till seniorlandslaget är mycket individuell. Även om majoriteten hade någon form av internationell erfarenhet på juniornivå, är tidigt urval inte ett absolut krav för att nå den elitnivå man ser i seniorlandslaget.
• Det framkommer att strukturer bör anpassas så att spelare kan växla in och ut ur olika utvecklingsmiljöer beroende på deras individuella behov.
Sammantaget betonar studien att det inte finns en “one-size-fits-all”-modell för talangutveckling i fotboll, utan att både tidpunkten för urval och klubbmiljön spelar en viktig roll för spelarnas utveckling mot den internationella seniornivån.
Mer intressanta resultat:
1. Relativ ålderseffekt (RAE) och födelsekvartal
• Det fanns en tydlig överrepresentation av spelare födda under årets första halvår, särskilt bland dem som valdes tidigt till ungdomslandslag (U15–U16).
• Bland de som debuterade sent i landslaget (utan tidigare ungdomslandslags erfarenhet) var födelsemånaderna mer jämnt fördelade, vilket tyder på att relativ ålderseffekt spelar mindre roll i senare urvalsprocesser.
2. Tidiga jämfört sena debutanter i seniorlandslaget
• Spelare som blev utvalda till landslag tidigt (U15–U16) debuterade i genomsnitt i seniorlandslaget vid 22,8 års ålder.
• De som togs ut sent (U21 eller direkt till seniorlandslaget) debuterade i genomsnitt vid 25,3 års ålder.
• Det betyder att de som inte var med i juniorlandslag behövde ungefär tre extra år för att slå sig in på seniornivå, men de kunde ändå nå landslaget.
3. Klubbnivå och väg till landslaget
• 88 % av landslagsspelarna hade spelat i en svensk klubb innan de gick till en internationell klubb.
• Spelare från klubbar i lägre divisioner hade oftare en senare debut i landslaget och en mer “icke-linjär” karriärväg, där de först etablerade sig i Allsvenskan eller Superettan innan de flyttade utomlands.
4. U21-landslagets roll som “andra chans”
• Ungefär 30 % av de som spelade i A-landslaget hade aldrig spelat i U21-landslaget.
• Samtidigt fanns det också spelare som endast spelade U21-landskamper men aldrig nådde A-landslaget.
• U21-landslaget verkar därmed fungera som en “andra chans” för spelare som inte blev valda i yngre åldrar men utvecklades senare.
5. Variation i spelarutveckling
• Vissa spelare gick “hela vägen” genom ungdomslandslagen (U15–U21) innan de nådde seniorlandslaget, medan andra hoppade över vissa steg eller kom in sent.
• Det fanns även spelare som inte hade någon ungdomslandslags-erfarenhet alls men ändå tog sig till A-landslaget, vilket visar på den stora variationen i vägar till elitnivån.
6. Seniorlandslagsdebut: Inhemsk vs. utländsk klubb
• Av de som debuterade i svenska A-landslaget var 69 % kontrakterade av en utländsk klubb vid debuten, medan 31 % fortfarande spelade i en svensk klubb.
• Detta tyder på att många spelare når landslagsnivå först efter att ha flyttat utomlands och etablerat sig i en större liga.
• Det kan också spegla att landslagsledningen värderar spelare i internationella miljöer högre vid uttagning.
7. Positionens betydelse för karriärvägar
• Studien antyder att det kan finnas skillnader i utvecklingsvägar beroende på spelarnas positioner.
• Exempelvis verkar försvarare och målvakter i genomsnitt debutera senare i seniorlandslaget jämfört med anfallare och mittfältare.
• Detta kan bero på att defensiva roller kräver mer erfarenhet och taktisk mognad, medan offensiva spelare ofta får chansen tidigare på grund av individuell spetskompetens.
8. Exempel på spelartyper med olika vägar
Studien ger exempel på olika typer av karriärvägar:
• “Wonderkids” – spelare som identifierades tidigt, spelade ungdomslandslag från U15 och blev professionella i ung ålder.
• “Senblommare” – de som slog igenom i Allsvenskan eller Superettan senare och inte valdes till juniorlandslag men ändå nådde A-landslaget.
• “U21-vägen” – spelare som kanske missade ungdomslandslagen men tog plats i U21 och därifrån vidare till A-landslaget.
• “Utlandsresenärerna” – de som fick sitt genombrott först efter att ha flyttat utomlands och därifrån blev aktuella för landslaget.
Detta visar att det inte finns en enda “rätt” väg till toppen.
9. Vad kan tränare och klubbar lära sig?
• Att tidigt urval (U15–U16) kan gynna vissa spelare men inte är avgörande för att nå landslaget.
• Att vissa spelare utvecklas sent och därför bör klubbar och akademier ha tålamod och skapa miljöer där även senblommare får chansen.
• Att yngre spelare ofta får en snabbare väg till landslaget om de tidigt flyttar utomlands, vilket kan vara både en möjlighet och en utmaning för svensk klubbfotboll.
10. Jämförelse med andra länder
Även om studien fokuserar på Sverige, liknar resultaten många andra internationella studier.
• Länder med starka akademisystem (t.ex. England, Spanien, Tyskland) har fler spelare som väljs tidigt och följer en “rakare” väg.
• I länder med mindre resurser för talangutveckling (t.ex. vissa skandinaviska länder) ser man oftare “icke-linjära” karriärvägar, där spelare blommar ut sent eller tar alternativa vägar till landslaget.
Inkluderande utvecklingsmodeller behövs
Studien
bekräftar att det finns flera vägar till elitnivån i svensk fotboll.
Tidigt urval kan ge fördelar, men det är inte en garanti för att nå
landslaget. Många spelare blommar ut senare, och därför behövs flexibla
system där spelare kan utvecklas i sin egen takt utan att “stängas ute”
från möjligheter om de inte valts ut tidigt.
• Det finns många olika vägar till landslaget – tidigt urval är ingen garanti för framgång.
• Spelare i lägre divisioner kan fortfarande nå toppen, men de debuterar ofta senare.
• U21-landslaget fungerar som en “andra chans” för spelare som missat ungdomslandslagen.
• Defensiva spelare verkar ha en längre utvecklingskurva jämfört med offensiva spelare.
• Att flytta utomlands kan snabba på vägen till landslaget, men det är ingen nödvändighet.
https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371%2Fjournal.pone.0316216&fbclid=PAZXh0bgNhZW0CMTEAAaYHcFkBCVdIUV5knCWIYcZaqGYtuozcfgBLCyuma-FpiPUHH6nH8K0413w_aem_2V3PgRdvTBYbMFhljAduhw