Mounjaro kan leda till minskad muskelmassa också

Det är mycket diskussion om Mounjaro och Ozempic i media för tillfället. Det här är intressant info.

Mounjaro (tirzepatid) kan leda till både fett- och muskelminskning. Det är en läkemedelsbehandling för typ 2-diabetes och viktminskning som påverkar hormonerna GLP-1 och GIP, vilket minskar aptiten och förbättrar ämnesomsättningen.

Hur påverkar Mounjaro kroppssammansättningen?

1. Fettförlust – Majoriteten av viktnedgången kommer från minskat kroppsfett, särskilt bukfett. Studier har visat att patienter som använder Mounjaro kan tappa en betydande andel av sin kroppsvikt.

2. Muskelförlust – Som med all snabb viktnedgång kan även muskelmassa minska. Studier har visat att personer som går ner mycket i vikt med GLP-1- och GIP-baserade läkemedel tappar både fett och muskelmassa, men förhållandet varierar.

 Hur kan man minska muskelförlusten?

Styrketräning – Regelbunden träning, särskilt styrketräning, kan bevara och till och med öka muskelmassan.

Tillräckligt proteinintag – Ett högt proteinintag hjälper till att skydda musklerna vid viktminskning.

Gradvis viktminskning – Ju snabbare viktnedgång, desto större risk för muskelförlust. En måttlig takt är oftast bättre för att bevara muskelmassa.

Slutligen: En undersökning fungerade så att en grupp som fått hälsoråd gick ner i vikt och det gjorde även en grupp som fick Mounjaro. Gruppen med Mounjaro gick ner mer i vikt MEN procentuellt gick båda grupperna ner lika mycket i fettmassa. Det betyder att gruppen som fick Mounjaro tappade muskler också och förlorade mer vikt i och med det. Muskelmassa vill man förstås inte tappa.

Om målet är att minska fett utan att förlora för mycket muskler är det viktigt att kombinera Mounjaro med träning och rätt kost. 

Proteiner och aminosyror.

1. Protein i vegetariska livsmedel: 

Forskning visar att vegetariska livsmedel kan ge tillräckligt med protein för de flesta människors behov, om kosten är välbalanserad. För idrottare och äldre kan det vara fördelaktigt att fokusera på proteinkällor med hög biotillgänglighet och eventuellt använda proteinrika tillskott (t.ex. sojaprotein och ärtprotein). 

2. Protein vid styrketräning: 
Forskning visar att protein vid styrketräning har positiva effekter för muskelbyggnad, återhämtning och prestation. Träning och fysisk aktivitet ökar omsättningen av protein i kroppen vilket innebär att en fysiskt aktiv person behöver öka sitt intag av protein. 

3. Mjölkproteinerna vassle och kasein: 
Forskning om mjölkproteinerna vassle och kasein visar att de har olika egenskaper och påverkar muskeluppbyggnad, återhämtning och mättnad på olika sätt. Vassleprotein är bäst att äta direkt efter träning för att den ger en snabb muskeltillväxt. Kaseinprotein är bäst att äta före man går och lägger sig för att den minskar på muskelnedbrytningen. Forskningen visar att en kombination av båda proteinerna ger en bättre muskeltillväxt än att bara äta en av dem. 

4. De essentiella aminosyrorna: 
Protein byggs upp av cirka 20 aminosyror. Nio av dem är essentiella De essentiella aminosyrorna är sådana som kroppen inte kan själv producera och människan kan få dem via kosten. Forskning visar att essentiella aminosyror är avgörande för muskeluppbyggnad, återhämtning och allmän hälsa. 

5. Animaliska proteiner 
Forskning visar att animaliska proteiner har hög biotillgänglighet, en komplett aminosyraprofil och spelar en viktig roll i muskeltillväxt, återhämtning och allmän hälsa. Animaliska proteinkällor innehåller alla nio essentiella aminosyror i optimala proportioner för kroppen. Exempel på animaliska proteinkällor är mjölk, ost, ägg, kött, fisk och fågel. 

Ny dag med CL

Inter, Bayern Mynchen, Barcelona och Liverpool lär vinna sina matcher ikväll. Igår hade jag fel om Arsenal att de skulle göra lite mål för det blev 1-7 vinst borta mot PSV. Real Madrid vann mot Atletico med 2-1 hemma enligt planerna, men vem går vidare nästa onsdag? Aston Villa vann tryggt med 1-3 mot Club Brygge. Dortmund fick bara 1-1 mot Lille, det var mest överraskande igår. De som hade match igår spelar alltså nästa onsdag och de som har match idag spelar nästa tisdag.
 

Kan NLP bota autoimmuna sjukdomar?

Neuro-Lingvistisk Programmering (NLP) är en metod som fokuserar på hur språk, tankemönster och beteenden påverkar vårt sätt att tänka och agera. NLP används ofta inom personlig utveckling, terapi och kommunikation, men det finns inga vetenskapliga bevis för att NLP kan bota autoimmuna sjukdomar.

Autoimmuna sjukdomar är medicinska tillstånd där kroppens immunsystem attackerar sina egna celler och vävnader. Dessa sjukdomar har biologiska och genetiska orsaker, och deras behandling involverar oftast mediciner, kost- och livsstilsförändringar samt i vissa fall immunmodulerande behandlingar.

Däremot kan NLP, precis som andra psykologiska metoder, potentiellt hjälpa personer med autoimmuna sjukdomar att hantera stress, förbättra sin livskvalitet och skapa mer positiva tankemönster. Stress har en känd koppling till immunförsvaret, så tekniker som minskar stress kan indirekt påverka symtomen.

Om du letar efter ett botemedel för en autoimmun sjukdom genom NLP är det viktigt att vara skeptisk och förlita sig på vetenskapligt beprövade behandlingar.

Detta inlägg skrivs efter att en tidning diskuterat detta.

Fånga dagen

 Mitt saldo igår var 1h+1h på isen i solen med cirka 8h emellan. Även en timme på gymmet blev det.

Sammandrag av resultaten från den nya studien om att nå svenskt A-landslag

Länk till studien finns längst nere under denna text. Studien undersöker utvecklingsbanorna för spelare som har representerat Sveriges herrlandslag i fotboll under en 13-årsperiod (2011–2023 för seniorer och 2011–2022 för U21).

Här är först några intressanta resultat:

Olika urvalsvägar
    •    Av de 118 seniorlandslagspelarna var ungefär en tredjedel tidigt utvalda (U15–U16), en tredjedel medelutvalda (U17–U19) och en tredjedel senare utvalda (U21 eller direkt senior).
    •    Spelare med senare utvalda banor gjorde sin debut i seniorlandslaget i genomsnitt 2,5 år senare än de tidigt utvalda.

Klubbmiljö och debutålder
    •    Majoriteten (60 %) av seniorlandslagspelarna hade under sina ungdomsår varit med i en klubb på högsta nivå (Allsvenskan eller motsvarande).
    •    Spelare från lägre rankade klubbar var överrepresenterade bland dem som nådde seniornivån utan tidigare juniorlandslagserfarenhet, och de debuterade även senare både på klubbnivå och i landslaget.

Individuella karriärbanor
    •    Studien visar att vägen till seniorlandslaget är mycket individuell. Även om majoriteten hade någon form av internationell erfarenhet på juniornivå, är tidigt urval inte ett absolut krav för att nå den elitnivå man ser i seniorlandslaget.
    •    Det framkommer att strukturer bör anpassas så att spelare kan växla in och ut ur olika utvecklingsmiljöer beroende på deras individuella behov.

Sammantaget betonar studien att det inte finns en “one-size-fits-all”-modell för talangutveckling i fotboll, utan att både tidpunkten för urval och klubbmiljön spelar en viktig roll för spelarnas utveckling mot den internationella seniornivån.

 

Mer intressanta resultat: 

 

1. Relativ ålderseffekt (RAE) och födelsekvartal
    •    Det fanns en tydlig överrepresentation av spelare födda under årets första halvår, särskilt bland dem som valdes tidigt till ungdomslandslag (U15–U16).
    •    Bland de som debuterade sent i landslaget (utan tidigare ungdomslandslags erfarenhet) var födelsemånaderna mer jämnt fördelade, vilket tyder på att relativ ålderseffekt spelar mindre roll i senare urvalsprocesser.

2. Tidiga jämfört sena debutanter i seniorlandslaget
    •    Spelare som blev utvalda till landslag tidigt (U15–U16) debuterade i genomsnitt i seniorlandslaget vid 22,8 års ålder.
    •    De som togs ut sent (U21 eller direkt till seniorlandslaget) debuterade i genomsnitt vid 25,3 års ålder.
    •    Det betyder att de som inte var med i juniorlandslag behövde ungefär tre extra år för att slå sig in på seniornivå, men de kunde ändå nå landslaget.

3. Klubbnivå och väg till landslaget
    •    88 % av landslagsspelarna hade spelat i en svensk klubb innan de gick till en internationell klubb.
    •    Spelare från klubbar i lägre divisioner hade oftare en senare debut i landslaget och en mer “icke-linjär” karriärväg, där de först etablerade sig i Allsvenskan eller Superettan innan de flyttade utomlands.

4. U21-landslagets roll som “andra chans”
    •    Ungefär 30 % av de som spelade i A-landslaget hade aldrig spelat i U21-landslaget.
    •    Samtidigt fanns det också spelare som endast spelade U21-landskamper men aldrig nådde A-landslaget.
    •    U21-landslaget verkar därmed fungera som en “andra chans” för spelare som inte blev valda i yngre åldrar men utvecklades senare.

5. Variation i spelarutveckling
    •    Vissa spelare gick “hela vägen” genom ungdomslandslagen (U15–U21) innan de nådde seniorlandslaget, medan andra hoppade över vissa steg eller kom in sent.
    •    Det fanns även spelare som inte hade någon ungdomslandslags-erfarenhet alls men ändå tog sig till A-landslaget, vilket visar på den stora variationen i vägar till elitnivån.

6. Seniorlandslagsdebut: Inhemsk vs. utländsk klubb
    •    Av de som debuterade i svenska A-landslaget var 69 % kontrakterade av en utländsk klubb vid debuten, medan 31 % fortfarande spelade i en svensk klubb.
    •    Detta tyder på att många spelare når landslagsnivå först efter att ha flyttat utomlands och etablerat sig i en större liga.
    •    Det kan också spegla att landslagsledningen värderar spelare i internationella miljöer högre vid uttagning.

7. Positionens betydelse för karriärvägar
    •    Studien antyder att det kan finnas skillnader i utvecklingsvägar beroende på spelarnas positioner.
    •    Exempelvis verkar försvarare och målvakter i genomsnitt debutera senare i seniorlandslaget jämfört med anfallare och mittfältare.
    •    Detta kan bero på att defensiva roller kräver mer erfarenhet och taktisk mognad, medan offensiva spelare ofta får chansen tidigare på grund av individuell spetskompetens.

8. Exempel på spelartyper med olika vägar

Studien ger exempel på olika typer av karriärvägar:
    •    “Wonderkids” – spelare som identifierades tidigt, spelade ungdomslandslag från U15 och blev professionella i ung ålder.
    •    “Senblommare” – de som slog igenom i Allsvenskan eller Superettan senare och inte valdes till juniorlandslag men ändå nådde A-landslaget.
    •    “U21-vägen” – spelare som kanske missade ungdomslandslagen men tog plats i U21 och därifrån vidare till A-landslaget.
    •    “Utlandsresenärerna” – de som fick sitt genombrott först efter att ha flyttat utomlands och därifrån blev aktuella för landslaget.

Detta visar att det inte finns en enda “rätt” väg till toppen.

9. Vad kan tränare och klubbar lära sig?
    •    Att tidigt urval (U15–U16) kan gynna vissa spelare men inte är avgörande för att nå landslaget.
    •    Att vissa spelare utvecklas sent och därför bör klubbar och akademier ha tålamod och skapa miljöer där även senblommare får chansen.
    •    Att yngre spelare ofta får en snabbare väg till landslaget om de tidigt flyttar utomlands, vilket kan vara både en möjlighet och en utmaning för svensk klubbfotboll.

10. Jämförelse med andra länder

Även om studien fokuserar på Sverige, liknar resultaten många andra internationella studier.
    •    Länder med starka akademisystem (t.ex. England, Spanien, Tyskland) har fler spelare som väljs tidigt och följer en “rakare” väg.
    •    I länder med mindre resurser för talangutveckling (t.ex. vissa skandinaviska länder) ser man oftare “icke-linjära” karriärvägar, där spelare blommar ut sent eller tar alternativa vägar till landslaget.

Inkluderande utvecklingsmodeller behövs

Studien bekräftar att det finns flera vägar till elitnivån i svensk fotboll. Tidigt urval kan ge fördelar, men det är inte en garanti för att nå landslaget. Många spelare blommar ut senare, och därför behövs flexibla system där spelare kan utvecklas i sin egen takt utan att “stängas ute” från möjligheter om de inte valts ut tidigt.

    •    Det finns många olika vägar till landslaget – tidigt urval är ingen garanti för framgång.
    •    Spelare i lägre divisioner kan fortfarande nå toppen, men de debuterar ofta senare.
    •    U21-landslaget fungerar som en “andra chans” för spelare som missat ungdomslandslagen.
    •    Defensiva spelare verkar ha en längre utvecklingskurva jämfört med offensiva spelare.
    •    Att flytta utomlands kan snabba på vägen till landslaget, men det är ingen nödvändighet.

https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371%2Fjournal.pone.0316216&fbclid=PAZXh0bgNhZW0CMTEAAaYHcFkBCVdIUV5knCWIYcZaqGYtuozcfgBLCyuma-FpiPUHH6nH8K0413w_aem_2V3PgRdvTBYbMFhljAduhw

Madrid derby i Champions League ikväll

 

Det kan bli riktigt jämnt i Madrdiderbyt ikväll! Kanske blir det 2-2? Arsenal med fyra skadade anfallare lär inte göra mer än ett eller kanske snarare två mål borta mot PSV. Dortmund och Aston Villa borde nog vinna sina matcher.